Efter Facebooks lansering av nya funktioner där Timeline och den nya versionen av Open Graph är de allra största nyheterna så diskuteras Facebook som aldrig förr. Förutom att många är ovana och därmed irriterade på de nya funktionerna så finns det fortfarande många som indirekt säger att Facebook inte är så viktigt. Problemet är helt enkelt att Facebook faktiskt är just så viktigt och så genomgripande för vår vardag – Facebook är inte en tjänst som andra tjänster utan är ett av de stora omvälvningar vi gått igenom. Det kan tyckas galet att säga att Facebook är minst lika omvälvande som telefonen, som skriftsspråket men i grunden är det så. Det gör också att vi inte har några egentliga referenspunkter för att förstå och omfamna vad Facebook faktiskt är: jag tror inte ens Zuckerberg förstår vad han faktiskt lyckats att skapa.
Varför är det så? Jo, det finns dels ingen enskild tjänst som faktiskt skapat en sån mängd av användare. Statistiken ligger nu på runt 800 miljoner användare världen över per 30 dagar. På f8 berättade man att man faktiskt tagit rekordet med 500 miljoner användare under samma dag. Det är en plattform som vi aldrig sett förut – det finns inget som varit så stort i den här magnituden. Och Facebook växer ständigt.
För även om exempelvis Google har fler samtidiga användare så är inte användarna kopplade till varandra på det sätt som Facebook Social Graph kopplar ihop oss. Varje användare på Facebook är i samma nätverk genom ett antal steg av sociala kopplingar. Facebook har praktiskt bevisat six degrees of separation genom att vi är alla sammanvävda genom kompisars kompisar kompisar. Men det är inte bara genom vänskapsband som vi kopplas ihop – open graph innebär att vi kan se vad andra gör och gillar. Like-knappen som vi levt med länge innebär att vårt tyckande kopplas ihop med 800 miljoner andras tyckanden, när vi delar saker så kopplas det ihop med andra som delar samma sak. Vi ser vår närmaste krets men är hela tiden sammankopplade med alla andra.
Det är ett stort socialt experiment på många sätt. Vi kan inte säga vilka konsekvenser det här får. Dock är frågan varför så många väljer att rikta in sig på FUD (fear, uncertainty, and doubt) när det gäller möjligheterna. Självklart är Facebook den största tillgången av personlig information som finns men just ”största” är ett nyckelord där: chansen att Facebook faktiskt är intresserad av just dig är rätt liten – däremot intresserad av att kunna skapa annonslösningar som gör att företag kan prata så direkt och relevant som möjligt med just dig. Frågan är: vill du inte det? Vill du hellre fortsätta få irrelevanta annonser som bulkas ut på sidor utan någon större finess?
Självklart finns problem. Bara Facebooks storlek innebär att de mer och mer kan be länder fara och flyga. Facebook borde antagligen söka medlemsskap i FN, ratificera diverse överenskommelser och på så sätt förstås utifrån den impact man har. Och att ett företag får ett sånt monopol som det här handlar om gör att man kan oroas. Liksom att nyttan för många användare är så stor att ”rösta-med-fötterna” inte längre gäller. Att sluta använda Facebook är att isolera sig – det motsvarar nästan att säga upp sina telefonabonnemang.
Självklart är det problematiskt med så mycket kunskap om både våra surfvanor, våra känslor och våra relationer i händerna på en enda organisation – det ställer höga krav på Facebook och insikt om det ansvar man tar sig även om man är ett affärsdrivande företag med ett uppskattat värde på runt åttio miljarder dollar. Det här är en balansgång som Facebook får lov att gå – och det är en del av deras överlevnad: att skapa relevans, nytta utan att tappa respekten för sina användare.
Men fortfarande är det inte en stat som har tillgång till din sociala graf – och ju mer vänner du skaffar dig desto mindre chans att det rakt av går att följa dig. En hög aktivitet på nätet innebär att du inte nödvändigtvis blir synligare utan ibland mer osynlig för den som verkligen vill hitta innehåll som kan kompromettera dig.
Som jag tidigare skrivit – Facebook håller på att bli en del av Internets DNA. Det är en plattform som alla måste börja att förhålla sig till – och göra det utifrån det faktum att den inte kommer att försvinna inom överskådlig framtid: snarare integreras som en del av vår identitet. Det är både skrämmande men inte helt ologiskt utifrån den utveckling vi sett de senaste åren runt sociala medier och digital användning.
Liknande inlägg:
Pingback: Kanske det bästa Facebook har gjort? : Mathias Bilenberg – råpublicerad
Pingback: Varumärkessidor nu på Google+
Pingback: 2011 och sociala medier